Verksamhetsområde reumatologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset • maj 2015
”Full fart framåt – mot kända mål och möjligheternas horisont”, med de orden inleds Kompassen, klinikens skrift där vår vision, verksamhetsidé, strategiska perspektiv och värdegrund sammanfattas.
Den speglar såväl klinikens som reumatologins resa de senaste 15 åren då specialiteten genomgått en häpnadsväckande utveckling på en rad områden, inte minst behandlingsmässigt.

Delar av läkargruppen på måndagsmöte, april 2015
Reumatologin formas på 70-talet Startskottet för reumatologin i Göteborg var så sent som 1969 när nypensionerade professorn i Medicin, Erik Wassén fick möjlighet att dra igång poliklinisk verksamhet i en källarlokal på sjukhuset. Under 70-talet ökade tyngden i verksamheten genom rekrytering av överläkare från Lund – Helge Hedberg – och av underläkare såsom Monica Ahlmén, Barbro Blohmé, Kerstin Althoff och något senare av Tomas Bremell, Andrzej Tarkowski och Nisse Peterson. Mottagningen flyttade snart till nybyggda lokaler, en reumadispensär inrättades och 5-dygns slutenvård skapades. Inom politiken fanns enighet att få till stånd en välfungerande verksamhet, varför satsningar gjordes. Professor Anders Bjelle rekryterades 1983 och efter några år kunde vi lämna Med Klin II och bli en egen klinik med 7-dygns slutenvård och växande poliklinik. Hans Carlsten, Elisabeth Nordborg och Eva Bagge började under tidigt 80-tal. Forskningsverksamhet drog igång med Andrzej som motor. Runt 1990 började flera lovande underläkare – bl.a. Boel Mörck, Estelle Trysberg, Helena Forsblad d´Elia – som senare skulle betyda mycket. Monica Ahlmén startade reumatologi på Mölndals sjukhus 1988 med efter hand såväl sluten som öppen vård. Vår vision, Ett kunskapscentrum i världsklass, togs fram under den föregående ledningens tid och verkar inte lika utopisk nu som 2005, då den myntades av bla professor Andrzej Tarkowski.
Samarbete präglar reumatologin i Västra Götalandsregionen (VGR)
Reumatologin är en liten specialitet med ett stort och omfattande uppdrag, som spänner från reumarehabilitering till högspecialiserad vård. VGR finns på ett stort geografiskt område med reumatologi på 3 länssjukhus och 1 länsdelssjukhus förutom SU. Befolkningen uppgår till ca 1,6 miljoner varav ca 50% i stor-Göteborg. SU är regionklinik och universitetssjukhus.

Sjukhusen i VGR
När regionen bildades 1999, formades även våra medicinska kunskapsråd – sektorsråd, genom vilket vi har arbetat regionalt långsiktigt och strategiskt genom åren. Redan 1999 tillsatte vi vår första regionala studierektor för ST-läkarna och dito för specialisterna 2012. SU hjälper länssjukhusen med bemanning dels via länsreumatologirandning av SU:s ST läkare och dels via frivilligt extraarbete en del sommarveckor eller vid behov. Det Västsvenska reumatologisällskapet som formades redan 1994 har också varit till stor hjälp för att skapa en gemensam plattform och vi-känsla. Under alla åren ha vi haft en bra dialog med regionens hälso- och sjukvårdsavdelning och fått stöd med regional finansiering av ST-tjänster till länssjukhusen och nu under implementeringen av SoS Nationella Riktlinjer för artritsjukdomar även till SU.
Klinikens utveckling sedan SU bildades
Sahlgrenska Universitetssjukhuset bildades 1997 genom sammanslagningar av Sahlgrenska sjukhuset, Östra Sjukhuset och Mölndals sjukhus. Reumatologin fanns och finns på Mölndal och Sahlgrenska, men numera som en klinik. Integrering tar alltid lång tid, men sedan 2009 har öppenvården Sahlgrenska och Mölndal gemensam sektionschef, öl. Katarina Almehed och sedan 2012 gemensam vårdenhetschef, Alf Eskilsson.

Medarbetare på kliniken

Prestationer/år

Vetenskaplig kompetens
Öppenvården på Mölndal har en dagsjukvård med Modern reumarehabilitering där artrit resp ryggpatienter skrivs in på 14 dagar varannan vecka. Här står bla stavgång med undersköterskor och levnadsvanor på programmet. Uppföljning efter 4 månader görs för utvärdering görs med minimal core set, liksom för patienter som varit på klimat vård. På mottagningen ses framförallt artritpatienter.
På Sahlgrenskas öppenvårdsenhet finns förutom en stor poliklinik även teamverksamhet och en varmvattensbassäng i egen regi. Här återfinns de traditionella reumateamen som spondartrit-, mamma-barn- och RA-team. Men här finns också vår relativt nystartade enhet för Unga-Vuxna med kronisk reumatisk sjukdom, vilken leds av Karolina Larsson. Till denna verksamhet har vi också äntligen fått möjlighet att knyta en psykolog, vilket är en oerhörd tillgång. Specialmottagning – i samarbete med Ögonkliniken – för behandling av svår ögoninflammation finnes.
Slutenvården har genomgått en omfattande förändring sedan 2008, då våra 2 traditionella slutenvårdsavdelningar omvandlades till en vårdavdelning med 16+4 platser och den andra blev ett modernt Inflammationscentrum (IC). På IC har vi haft tre delar; infusionsenhet, utredningsenhet och en klinisk forskningsenhet(ReuIC-F). Slutenvårdsavdelningen servas dygnet runt av en specialistjour, till lika regionjour, och där vårdas svårt sjuka med reumatiska sjukdomar, men även sk ”sista-utposten” patienter med mer oklara diagnoser.
Nystartad klinisk forskningsenhet
Den kliniska forskningsenheten startade 2009 och har utvecklats genom åren och består nu av två delar: A) Forskningscentrum Inflammation och Autoimmunitet, FIA och B) Clinical Trial Unit, CTU. Enheten har under 2014 fått tillgång till sammanhängande lokaler vilket ger en starkare forskningsmiljö.
Forskarinitierade kliniska studier – FIA
Under 2012 bildades Forskningscentrum Inflammation och Autoimmunitet (FIA) och tilldelades strategiska ALF (800.000 kr/år 2012-2014). Ett förlängt strategiskt ALF-anslag möjliggör fortsatt anställning av forskningskoordinatorn, som stötta den kliniska forskningen vid reumatologi genom att de anställda får hjälp med ansökningar till etikkommitté, läkemedelsverk, strålskyddskommitté och biobank liksom upprättande av protokoll, CRF och SOPar samt praktisk planering och logistik av studier. För tillfället pågår 21 forskarinitierade studier med totalt 9 olika huvudansvariga läkare. Studierna inkluderar patienter med flera olika diagnoser.

Fördelning diagnoser
Industrisponsrade kliniska studier-CTU
Clinical Trial Unit (CTU) tar hand om industrisponsrade kliniska studier och under 2013-2015 har det hittills inkommit totalt 23 förfrågningar om intresse för kliniska prövningar från läkemedelsföretag. Av dessa har hittills 4 studier startat hos oss. Alla förfrågningar besvaras och vi tar ställning till om studien är vetenskapligt intressant, är säker och till nytta för våra patienter. På reumatologen finns idag 6 specialistläkare som är/har varit prövningsledare och 8 specialistläkare som är/har varit medprövare i olika industrisponsrade kliniska studier. Sedan starten 2009 har forskningsenheten genomfört 19 industrisponsrade kliniska studier.
Avdelningen för reumatologi & inflammationsforskning
Forskningsavdelningen består av fyra större enheter och leds av professor Kristina Eriksson och docent Inger Gjertsson. Av de nio professorer och två lektorer som arbetar på avdelningen har sju även uppdrag som överläkare. Totalt forskar mer än 80 personer vid avdelningen och ca 30 av dessa är även verksamma inom sjukvården. 22 av forskarna är docenter, varav 10 även är specialistläkare. Förutom klinisk och experimentell reumatologisk forskning och reumatologisk vårdforskning så studeras även immunsystemets funktion i hälsa samt vid inflammation, infektion och cancer. Forskningen finansieras uteslutande via externa anslag som ofta erhållits i nationell eller internationell konkurrens, och avdelningen har en omsättning på 60 miljoner kronor per år. En framgångsfaktor är den breda och omfattande forskningsmiljön – från qi-gong till survivin, fagocyter och DNA. Utmärkelsen EULAR centre of excellence 2012-2017 är ett bevis på detta. Denna utmärkelse har endast ytterligare tre centra i Norden – Diakonhjemmet (Oslo), Karolinska och Lund.
Forskningsaktivitet
Forskningsavdelningen har en betydande forskningsaktivitet med ett stort antal publicerade vetenskapliga arbeten och många doktorander. 19 doktorander har disputerat under de senaste 3 åren. 34 doktorander arbetar för närvarande vid avdelningen och 10 av dessa är även kliniskt verksamma. Under de senaste åren har avdelningen publicerat mer än 60 publikationer per år.
Patientmedverkan och eHälsa
Utgångspunkten är att patienterna själva kan medverka till en bra livsstil, hälsa och sjukdomskontroll genom att använda olika informations- och kommunikationsverktyg.
eHälsoprojekt med läsplatta
Ökar andelen av Patientens Egen Registrering (PER) i kvalitetsregister och erbjuda en interaktiv patientutbildning avseende symptom och diagnos. Med hjälp av läsplattor stimulerar vi till patientmedverkan i vården, det interaktiva utbildnings-materialet ger patienten större möjligheter att fördjupa sig efter eget intresse och behov. Reumaspecifik information finns om levnadsvanor; kost, rökning, alkohol och motion (KRAM).
Mina vårdkontakter (MVK)
2008 startade verksamheten med MVK. Antalet ärende via MVK har stadigt ökat och närmar sig nu
200st per månad. MVK gör det möjligt för patienterna att:
- komma i kontakt med oss under dygnets alla 24 timmar
- registrera sin allmänna hälsa i kvalitetsregister innan sitt besök
- boka tid via MVK i en fristående tidbok
TeleQ / Egenkontroll
I patientdialogerna har det framkommit att patienterna upplever att det är lättare att komma i kontakt med oss sedan vi startade med teleQ. Ett telefonnummer in till hela verksamheten. Vi upplever att det nu är lättare att planera och organisera verksamheten.
Facebook en interaktiv kontaktväg
Under patientdialoger och fokusgruppsintervjuer har det framkommit att patienterna vill kunna medverka till bra livsstil, hälsa och sjukdomskontroll. Att vi ska finnas på Facebook är ett av önskemålen från våra patienter.
Appar och läsplattor
Vi har identifierat lämpliga Appar vilka vi kan tipsa våra patienter om kring kost, rökning, stress, sömn och övriga levnadsvanor. På våra läsplattor som patienterna lånar finns information om sjukdomar, undersökningar, läkemedel och övrig information.
Happy or not
Är senaste tillskottet för att efterfråga patienternas upplevelse och nöjdhet med våra insatser och service. Den har vi hyrt under ett år och kommer att placeras på olika ställen på kliniken och med olika frågeställningar.

Happy or not introduceras och flankeras av Annika Alveflo – SRQ-samordnare, Britt-Marie Zaman – verksamhetsutvecklare, Maj Jonnestedt – klinikassistent, Anne-Marie Nilsson – vårdadministrativ chef och Irene Bohlin- systemadministratör
Utbildningssatsning och ledarskap
Verksamheten identifierade tidigt att bra utbildningsverksamhet på alla nivåer och i alla sammanhang var en bra investering och källa till framgång. Reumatologkliniken erbjuder t.ex. specialdesignad tjänstgöring för AT-läkare med varvad teori och handledd praktik under 1 eller 3 månader. Kliniken anordnar också varje termin en heldagsutbildning i reumatologi riktande sig till AT-läkare. Dessa AT-läkardagar med totalt 3 olika temata har cirka 150 deltagare från hela VGR varje gång. Vi utbildar också sjuksköterskor till blivande specialsjuksköterskor inom reumatologi genom; Reumatologiskt ledstatus (nationell kurs) och Farmakoterapi respektive Sjukdomslära (regional nivå), de sistnämnda ger 7,5hp vardera. Vi arbetar flitigt med att anmäla till olika ledarskapsutbildningar och assessment på såväl sjukhus- som regional nivå och uppmuntrar till aktivt deltagande i arbetsgrupper lokalt, regionalt och nationellt. Omvärldsbevakning är ett viktigt inslag för alla men särskilt för chefer och ledare. VC Boel Mörck blev årets chef i VGR hösten 2014, vilket har medfört en massa fin PR till verksamheten.
Framtidsspaning
SU arbetar med värdebaserad vård och kliniken ska nu aktivt delta med AS-processen. Ett annat spännande SU-projekt är Standardized Clinical Assessment and Management Plans (SCAMP) http://www.scamps.org/ . Här deltar vi med RA-processen som en av två piloter på SU. I båda dessa processer kommer vi ha god nytta av vårt kvalitetsregister, SRQ, som vi målmedvetet arbetat med sedan 2010 för att öka datakvaliteten och täckningsgraden – pay-back time? I VGR pågår även mycket aktivitet runt klinisk forskning och Lifescience, där vi från verksamhetsområdet har fått möjlighet att ta fram en framtidsvision om hur reumatologin skulle kunna docka in i en sådan större satsning tillsammans med akademin och näringsliv. Så slutorden blir desamma som i vår Kompass – Tillsammans med vind i seglen!
Boel Mörck, Tomas Bremell med flera